15/11 – 8/12 2013

THE CONSTRUCTION AND FLUCTUATION OF THE ARTIFICE AND THE REAL

OBS
ONSDAGEN DEN 4 DEC HAR VI BARA ÖPPET 18-22

30 november, 18.00 – 21.00
Återöppning med nya verk av SØREN AAGAARD 

5 december, 19.00 – 21.00
ROBERT BOLIN and his site-specific performance Parasit 

Galleriet:
ADAPTATIONS SØREN AAGAARD (dk)Scenrummet:
NEXT ROOM HARP BJARNI TOR PETURSSON (is)
och
THIS LAND IS MY LAND MAIKEN STENE (no)

Jeg ble spurt av Skånes Konstförening om å organisere og medvirke i en utstilling og inviterte Bjarni Tor Petursson og Søren Aagard til å stille ut sammen med meg, fordi jeg vil utforske hvordan vi individuelt og i forhold til hverandre diskuterer differansen mellom virkelighet og konstruksjon. Våre individuelle uttrykk og metoder skiller seg fra hverandre, men vi møtes i interessen for hvordan ulike kunstformer både kan holde på og bryte med sine forestillende egenskaper.

Gallerirommet er et sted hvor avstanden mellom kunstverket og betrakteren varierer alt etter hvem det er som får lov å skrike høyest; betrakteren i sitt analyserende utenforskap, kunstverket i sin innebygde symbolikk, konstruksjonen i sin materialitet…
-Maiken Stene

ADAPTATIONS
Søren Aagaard arbejder primært med videoinstallation, hvorigennem han udforsker narrativets muligheder. Senest gennem en række værker, der i grænselandet mellem film og tekst undersøger filmatiseringsbegrebet ved at oversætte tekst fra forskellige litterære genrer til filmiske værker. Derved udforskes forholdet mellem ord og dets ækvivalens i det filmiske billedsprog.
ADAPTATIONS
Søren Aagaard primarily works with video installation, through which he explores the potential of the narrative. Recently this comes to play through a series of works in the borderland between film and text that examines the concept of film adaptations by translating text from various literary genres into cinematic works. This turns in to an exploration of the relationship between words and their equivalents in the cinematic imagery.
THIS LAND IS MY LAND
Mennesket er både uegnet og uinteressert i å prøve å forstå hva stein egentlig er; noe som kanskje forklarer hvordan det er i stand til å foreta voldsomme inngrep i naturen selv om det skulle resultere i uoversiktlige konsekvenser for framtiden. I forsøket på å åpne opp den antroposentriske forståelsen av natur, bruker Maiken Stene  landskapsmaleriets diskurs til å undersøke den visuelle differansen mellom naturen og menneskets persepsjon av den.
THIS LAND IS MY LAND
Man is both unfit and uninterested in trying to understand what stone really is, which might explain how it can make tremendous interventions in nature even if it were to result in unpredictable consequences for the future. In trying to open up an antropocentric understanding of the natural world, Maiken Stene uses the discourse of the landscape painting to examine the visual difference between nature and man’s perception of it.
NEXT ROOM HARP
Það er ekki uppörvandi að dreyma aftur og aftur að maður sé staddur einn í yfirgefinni verslunar-miðstöð. Verslunarmiðstöð er blanda af náttúru og leiksviði eða að minnsta kosti einhverjum tveimur aðskildum raunveruleikum. Með því að hlusta á þögn hennar má reyna að skilja hvað hún er innantóm. Bjarni Þór Pétursson veltir því fyrir sér hvort við höfum stigið svo djúpt inn í heim sýndarveruleikans að gervi-tómið sé í raun meira ógnvekjandi og þar af leiðandi skiljanlegra en það raunverulega.
NEXT ROOM HARP
To repeatedly dream of being totally alone in a deserted Shopping Mall is not an encouraging thing. The Mall is a blend of nature and the theatrical, or, at any rate, of two distinct realities. Only by listening to its silence can we try to understand how profoundly hollow it is. Bjarni Tor Petursson questions whether we have stepped so far into a world of simulacra that it is now in every sense more appropriate to speak of a simulated void; a void that is even more terrifying than the real one.


28/9 – 20/10 2013

Sara Wallgren

MICROMÉGAS part II
Sara Wallgren förundras av dold information och svårtydda mönster, av tidsbegrepp och synestetiska upplevelser. Ingen plats är mer fylld av dessa än den yttre rymden. Under sommaren pågår ett samarbete med Onsala Rymdobservatorium som kommer att hämta och spela in radioinformation från Jupiter.

Information från himlakroppar existerar som både ljud och bild samtidigt, eller ingetdera. Elektriska impulser ifrån Jupiter når radioteleskopet i Onsala med en timmas fördröjning och översätts till antingen ljud eller bild för att kunna tolkas. Med teckning och ljud blir datan från Jupiter utgångspunkten för Wallgrens utställning med titeln Micromégas.

http://www.sarawallgren.com


28/9 – 19/10 2013

SOFT TURNS (Sarah Jane Gorlitz och Wojciech Olejnik)

Vernissage GALLERI natten lörd 28e kl 18-21

SOFT TURNS (Sarah Jane Gorlitz och Wojciech Olejnik) har samarbetat på stop-motion- och videoinstallationer sedan 2006. På Skånes konstförening kommer de visa projektet Behind the High Grass som växte fram ur en bok de hittat på en loppmarknad i Berlin.

”När du förflyttar dig från en plats till en annan finns ett ögonblick av att vara emellan, där finns ett spår av dig själv i det första rummet och redan en projektion av dig själv i nästa. I detta transitläge, hör man samtidigt till två platser och ingen, som om man inte hörde till på ett fullvärdigt sätt, men på en tillfällig, partiell sätt – reducerad till ett “annat”.
En reseskildring kan bli till en metafor för att behandla frågor som rör ”andra”. Fylld med generiska berättelser från verkliga platser, visar dessa litterära verk ofta komplexa sociala, historiska, politiska eller psykologiska sammanhang.

SOFT TURNS (Sarah Jane Gorlitz and Wojciech Olejnik) have been collaborating on stop-motion and video installation since 2006. They are currently based in Toronto, Canada. Behind the High Grass is a project based on a travel book they once found by chance at a flea market in Berlin.

When moving from one space to another, there is a moment of being in-between, where there is a trace of oneself in the first space, and already a projection of oneself in the next.  In this transitory mode, one simultaneously belongs to two spaces and to neither; as if one belonged not in a fully-fledged way but a temporary, partial manner – reduced here to the precarious state of an ‘other.’
The travel book has become, for us, an apt metaphor to address issues concerning otherness. Cloaked with generic narratives occurring in real places, these literary accounts actually often delve into complex social, historical, political or psychological contexts.  Much of our recent practice surrounds a post-war travel book we once found at a flea market, which had lost all its text, leaving only enigmatic sepia images. 

www.softturns.com


23/8 – 15/9 2013

Kristian Berglund

Paranoia, natur och det okända möts i Kristian Berglunds arbeten. Känslan av att något annat pågår bakom vår rygg är en röd tråd i utställningens sammanställning av rörliga bilder och skulpturer.

Kristians känsla för detaljer återfinns i hans utgåvor av minimalistiska böcker. Även här kretsar temat ofta kring naturen.

In his artistic practice Kristian Berglund is focusing on working freely with a variety of techniques in his pursuit to give form to experience of reality. Recently his interest in nature and language has had a great influence his works, resulting in new media works combining electronics and sculpture as well as new paintings and print works.

RICKARD DAUN / GET DAUN 5 ÅRS JUBILEUM
Under vernissagehelgen så hänger även 100 stycken av Rickard Dauns affischer uppe i foajén. Rickard Daun firar fem år som konsert/kulturarrangör i Malmö (många kvällar har varit på Skånes Konstförening).

Under dessa år har han oftast gjort affischerna själv till sina arrangemang, här kommer nu 100 stycken av dem visas.

Fredag 23 augusti, 18.00 då det även blir livemusik från Super Jam!

 

 

3/5 – 16/6 2013

Common Tales ingår i Malmö Nordic

Common Tales
Torsdag den 6 juni har vi öppet 13-16. Varmt välkomna! 
På olika sätt och i olika medier gestaltar våra tre utställare berättelser om vardag där skevhet och krav på rättvisa löper som en röd tråd.
Katja Bjørn DK (f 1967 Danmark)
Katja Bjørns konst befinner sig vid den fina linjen mellan njutning och lidande. En linje som kan överskridas åt båda håll. Därmed berättar hon något om människans grundläggande frågeställningar, frågor som var och en av oss är ansvariga för att ställa.
Via Katja Bjørns verk får vi redskap som gör det möjligt för oss att lirka lite med vår självuppfattning och fråga oss själva vart vi egentligen är på väg.
I verket Still Walking (2011) ger hon oss en poetisk, osentimental bild av vår väg genom livet. Här följer vi en naken kvinnas vandring genom ett landskap, ibland ensam, ibland i sällskap med andra. Som alltid i Katja Bjørn verk möter vi konstnären själv och det uppstår en stark identifikation med huvudpersonen som så sårbart, naket och nyfiket ger sig ut i världen – precis som vi alla gör.
Vũ Thi Trang (f 1974 Vietnam)
Vũ Thi Trang är uppvuxen i Thai Nguyen-provinsen på den Vietnamesiska landsbygden där hon arbetade som bonde. 24 år gammal skilde hon sig, lämnade ett traditionellt vietnamesiskt äktenskap som innehöll både alkoholmissbruk och misshandel och flyttade till huvudstaden Hanoi. Trots att kvinnor och män är jämlika enligt lagen är det vietnamesiska samhället väldigt förtryckande mot kvinnor. Vũ Thi Trang  är djup engagerad i kvinnofrågor och kampen för jämlikhet.
Vũ Thi Trang använder sina personliga erfarenheter som bränsle i sin konst som ofta berättar om den orättvisa och våld som kvinnor i Vietnam utsätts för. Hennes direkta tilltal och brännande ämne har väckt stor uppmärksamhet i Danmark där hon ställt ut vid ett flertal tillfällen.
Vibeke Mejlvang (f 1976) & Sofie Hesselholdt (f 1974) Danmark
Vibeke Mejlvang och Sofie Hesselholdt har samarbetat sedan 1999, deras produktion spänner från installationer och skulpturer i större och mindre skala till keramik, readymades och bearbetade funna objekt.
Mejlvang & Hesselholdts utgångspunkt är att skaka om det konventionella tänkandet, angripa politiska strömningar, skräcken för det främmande, medial skrämselpropaganda, radikalisering och nationalism.
De arbetar med dioramor där de försöker förstå och tolka dessa mänskliga aktiviter. Små tittskåp eller stora installationer,  gemensamt är att de är övergivna. Endast spår från tidigare invånare och händelser finns kvar i rummen.


1/3 – 24/3 2013

Flora and Friends & Isolation

Flora and Friends
en grupputställning med Jeanette Land Schou, Åsa Sonjasdottir, Tomas Gilljam, Finn Larsen och Tal R
Oavsett om trädgården varit idealistiskt eller praktiskt inrättad, om den är en tillflyktsort eller livsnödvändig, stor eller liten, så har trädgården varit en plats där man kan förena sig med naturen. Ett rum utifrån vilket man kan förhålla sig till den stora världen. Ett mikrokosmos från vilket man kan begripa livets stora skeende.
Med införandet av nya odlingsmetoder, genmanipulation och främmande arter i en jord som redan utnyttjas till bristningsgränsen är det tid att vi tar tag i våra invanda fördomar och lyfter blicken för att se vad som sker utanför häcken.
Finn Larsen visar den Grönländska trädgårdskonstens mångfald. I hans fotoserie Tamaviaartumik (Passion) vänder han på de flestas föreställningar om Grönland.
Åsa Sonjasdottir presenterar det kollektiva projeket ”The Prinzessinnengarten Potato Breeding Project” där försöker man förädla till en ny sort anpassad för det specifika klimatet i Berlin/Brandenburg regionen i Tyskland.
Tomas Gilljams bildserie Perceptions synliggör den mur av formklippta häckar som låser oss inne i ett konformt småborgerligt helvete, “das Unheimliche”.
Jeanette Land Schous fotoserie Memento visar en samling växter och småting som tillsammans utgör en minnesbank från barndomens trädgård.
Fotoboken Brunemark av Tal R är ett paradis som här presenteras i en subjektiv upplevelseform. I utställningen har boken sidor bretts ut så den kan intas som en enhet.
Flora and Friends är kurerad av bildkonstnären och fotografen Jeanette Land Schou.

Isolation
Elizabet Thun
Rummet, scenen är ett tema jag ofta återvänder till i mitt måleri. Platsen återkommer i olika skepnader men den är aldrig främmande.
I scenen låter jag parallella tider bilda olika lager, självupplevda, fiktiva situationer och händelser blandas med drömmar, dåtid och nutid. Drömmens självklara logik trots en haltande information har en klar koppling till mitt måleri. Minnet av en dröm, hur den samtidigt kan vara flyktig och diffus men också skarp och verklig påminner om hur jag behandlar mitt bildmaterial.
– Elizabet Thun 2013


18/1 – 10/2 2013

COSSYRA Alessandra Bergamaschi

VERNISSAGE fredag den 18:e januari kl 18-21 
En resa till ön Pantelleria är utgångspunkten i Alessandra Bergamaschis video-installation på Skånes konstförening. Denna isolerade och karga vulkanö belägen mellan Afrika och Europa kan ses som ett ”intet” en negation. Samtidigt är den också dess motsats, ett ”allt” en ö där människor lever hela sina liv.
Ön som metafor; en begränsad, översiktlig värld använts flitigt genom historien för att framvisa samhällsstrukturer. Öns geografiska isolering och begränsning var även väsentlig för att Darwin skulle kunna komma fram till teorin om arternas uppkomst. I utställningen belyses ön som objekt, men även våra medel för att undersöka den. Här samlas visuella brottstycken från Salvatore Gabriele, Floreana Prato och Mario Valenza med hennes egna bilder. Allt binds samman av ett suggestivt ljudlandskap med ljudfragment ur bland annat Peter Josephs Michelangelo Antonionis och Sydney Pollack och filmer.
Alessandra Bergamaschi är verksam i Rio de Janeiro, Brasilien.
A trip to a vulcanic island in the middle of the Mediterranean is the starting point to approach the construction of narrative by both the video and audio registers.
The edition of fragments on Pantelleria from other people’s videos and computers monitors gives rise to localized narratives (Lyotard) reinforced by their different approaches to this specific place and uses of the camera. Floreana Prato’s subjective view, Salvatore Gabriele’s journalistic photos, Mario Valenza’s archives and Romanians’ guys internet escape. These encounters and passages appear and vanish in the raw landscape images.
Soundscape sampled from Antonioni’s trilogy on modernity and its discontents and The Red Desert, with a few dialogues all interpreted by Monica Vitti, gives rise to a voice-over that can work or contrast with the diegetic impression of the images.
The island, both spatial and symbolic reference in the history of literature and in cinema, becomes a pre-text to question both representation and spectatorship.