24/10 – 15/11 2008

Caroline Bayer

Caroline Bayer ska precis avsluta sina studier vid konstakademien i Münster. Hon är sedan tidigare utbildad och examinerad från Konstakademien i Maastricht, Nederländerna.

Hennes arbete är inspirerat av stadsarkitektur och urbana miljöer som hon tecknar och sedan reducerar till endast några få linjer. Teckningarna ligger sedan till grund för de stora väggbilder som i sin tur korresponderar med de
rum som verken är uppförda i. Dessa väggbilder görs med hjälp av svart tejp och folie.

Den här utställningen vid Skånes Konstförening är ett samarbete med Unten Drunter och är hennes första soloutställning i Sverige.
Caroline Bayer bor och arbetar för närvarande i Münster.

     “Caroline Bayer sensitively deals with the space for which and in which she is working. Its specific conditions always constitute the initial point of her wall works. She senses its atmosphere, the mood that exists between the walls, and she responds by an abstract architectural image which can always be a counter-image; a sensitive “inventory” as well as a sometimes ironic comment.”            Hans-Jürgen Schwalm, Kunsthalle Recklinghausen


26/9 – 18/10 2008

Per Teljer och Claudia Reinhardt

Gemensamma nämnare för Per Teljers verk “Solidarity Lost” och Claudia Reinhards “No Place Like Home” är identitet och ursprung.
Sonen i Teljers verk känner sig obekväm i sitt ursprung i en arbetarfamilj och visar en stark ovilja att försonas med sin far. Claudia Reinhardts självbiografiska historia handlar om det motsatta, en vilja att göra upp med sin uppväxt och ursprung. Precis som sonen i Teljers film känner inte heller hon sig längre hemma i sin uppväxtmiljö.
Vidare så skiljer sig både Teljers och Reinhards verk från deras tidigare arbeten. I Teljers tidigare filmer har konflikterna gestaltats mycket mer våldsamt och brutalt. Reinhardts ”No Place Like Home” skiljer sig markant från många av hennes tidigare arbeten i det att personerna som beskrivs lyser med sin totala frånvaro. Vi får här endast dokumentation av miljöerna där historien utspelas.
PER TELJER “Som det nu var / Solidarity Lost”
Händelseförloppet utspelar sig under 80 minuter på ett äldreboende där Elis tillbringar sina sista år i livet i en molande ensamhet. De få ljuspunkterna i tillvaron består av mat och kaffepauser i samlingsrummet samt de återkommande bussresorna till kyrkans lördagsbingo. Resten av tiden spenderar Elis i sitt rum där han antingen ligger och vilar på sängen,  rör sig planlöst omkring på jakt efter damm på möblerna eller betraktar de få familjefotografierna som står på byrån.
När vi som betraktare träder in i handlingen är det en sen eftermiddag i oktober och allt flyter på som vanligt i Elis tillvaro. Plötsligt och oväntat dyker Elis son, Jerker upp. Far och son har inte sett varandra på över sju års tid ochredan då var relationen kylig och distanserad. Elis är en övertygad socialist av den gamla stammen medan Jerker, nu en vällyckad affärsman har valt att gå kapitalets ärende. Under filmens gång följer vi deras sista avmätta försök att respektera och närma sig varandra innan det är för sent.
www.teljer.com
CLAUDIA REINHARDT ” No Place Like Home”
På grund av bristen på fotografier från sin barndom så började Claudia Reinhardt att fotografera de platser och miljöer som var viktiga då hon var liten. Platser som fortfarande väcker starka känslor och minnen; Huset, daghemmet, skolan och kyrkogården…
I arbetet med de här fotografierna återupplevdes det förflutna och känslorna hon hade som barn och tonåring. Historier om familj, systrar, mormor och andra i hennes stad. Berättelsen i verket handlar om en vanlig flicka i en småstad i södra Tyskland. Även bilderna visar typiska sydtyska småstadsmiljöer, och det är i dessa vanliga miljöer och berättelser som Reinhardt undersöker hur personlighet och individ utvecklas. Ur denna subjektiva vinkel gör hon ett uttalande om historien och landet.
“No Place like Home” handlar om identitet. En identitet vi inte valjer själva utan tilldelades och som för alltid kommer att vara en del av vårt förflutna och vår historia.
“Looking at the images even give rise to new, unknown impressions and reflections. Photos which were never taken now develop in my memory and imagination. I ask myself, how it is possible to remember without photograps…”
Fotoserien och boken “No Place like Home” (Verbrecher Verlag) gjordes 2005. Videon gjordens 2007.
www.claudia-reinhardt.de
Båda konstnärna bor och är verksamma i Berlin.
Läs recension:
http://sydsvenskan.se/kultur/article379398/Minnen-och-forluster.html


22/8 – 20/9 2008

Emma Pilipon och Jakob Eklund

Skånes Konstförening har glädjen att starta säsongen med en utställning av Emma Pilipon och Jakob Eklund, båda bosatta i Malmö.
Emma Pilipon har dom senaste åren huvudsakligen arbetat med video, teckning, installationer och performance. Ofta hämtar hon sitt material från populärkultur som t ex såpoperor, realityshows, YouTube och reklam där hon undersöker och analyserar utifrån egna referenser, tankar och erfarenheter.
På Skånes Konstförening kommer hon visa det nyproducerade verket ”Sublime”, en videoinstallation som möter dig från två håll. Verket kan beskrivas som en tröst för människor som tänker för mycket.
Emma Pilipon är uppvuxen i Buggeryd, och är utbildad vid Konsthögskolan i Umeå där hon utexaminerades 2004.
De senaste åren har hon haft flera separat- och deltagit i fler grupputställningar, bl a på Göteborgs konsthall, Kulturhuset Nässjö, Wuthering Heights och Galleri 21. Hon har även gjort performances på bl a Lilith Performancestudio och Galleri Pictura. Hon har mottagit Aase & Richard Björklunds Stipendium och Jönköpings Landstings Stipendium.
 Jakob Eklund arbetar med video, animation och installationer. Under de senaste åren har hans verk ofta kretsat kring kroppslighet och begär, ömhet och attraktion, längtan och skydd, det läskiga och äckliga.
På Skånes Konstförening kommer Jakob Eklund att visa verket ”Pet”, en fotoserie bestående av fyra bilder. För detta verk mottog han Galleri Verklighetens Pris 2006.
“Tvåsamheten kommer med spridda lockelser, passion och trygghet inramade i en enkelhet utformad under årtusenden. Efterlängtad och skrämmande suger den in i roller och förväntar sig uppoffringar och anpassning, med kärleken som belöning. Kärleken till en person, allt det den är vill man bevara och ha för sig själv.
Hyllningen till en annan blir ett anspråk. Ett slutet system skapas. Makarna utplånar varandra och lämnar efter sig reducerade kopior.”
Jakob Eklund är ursprungligen från Stockholm. Även han är utbildad vid Konsthögskolan i Umeå där han tog sin magister 2006. Han har tidigare ställt ut vid Galleri 60, Verkligheten och Supermarket ’07.
www.pilipon.com  // www.jakobeklund.com
Läs recensioner:
Emma Pilipon:
http://sydsvenskan.se/kultur/konstrecensioner/article362571.ece
Jakob Eklund:
http://sydsvenskan.se/kultur/article364950.ece


9/5 – 31/5 2008

Mako Ishizuka & Marie Jeanne Hoffner

Utställningen “States of Space” handlar om hur vi ser och upplever vår omgivning och de rum vi vistas i. Vad kan ett rum vara mer än det vi ser? Vad påverkar oss vid förnimmelsen av ett rum? I utställningen deltar de två konstnärerna Marie-Jeanne Hoffner och Mako Ishizuka. De förenas i ett intresse för människans förhållande till sin omgivning och undersöker möjliga synsätt, ofta utifrån egna minnesbilder och upplevelser, som sträcker sig bortom funktionalitet och ändamålsenlighet. Båda arbetar med perceptionen av rum, om än av skilda slag.

I Marie- Jeanne Hoffner‘s verk används rummet som ett experiment. Hon arbetar platsspecifikt och undersöker bland annat hur vår perception förändras då invanda perspektiv förvrids eller byts ut. Med väggteckningar, fotografier och installationer betonar hon rummets fysiska sidor men föreslår också med fiktiva inslag imaginära rum som ifrågasätter intrycket av det verkliga.

I Mako Ishizuka‘s konst är arkitekturen en projektionsyta för sociala koder och strukturer. Specifika platsers historia vävs samman med det personliga och självupplevda, och reflekterar inte bara samhället här och nu utan även länken mellan dåtid och nutid. Oavsett om mediet är fotografi, frottage, video eller installationer involveras betraktaren i rörelsen mellan tid och rum samt i fysiska och mentala barriärer i förhållande till omgivningen.

Mako Ishizuka (jap/se) är utbildad vid Gerrit Rietveld Academy i Amsterdam och Konsthögskolan i Malmö. De senaste åren har hon bl.a. ställt ut på Galleri Andréhn-Schiptjenko och Liljevalchs konsthall i Stockholm och Galleri Ping-Pong i Malmö.

Ishizuka bor och arbetar i Malmö och Stockholm.

Marie- Jeanne Hoffner (fr) är utbildad vid École des Beaux-Arts i Nantes, och har bl.a. ställt ut på Ernesto Catena Contemporary Photography i Buenos Aires, Centre for Contemporary Photo i Melbourne och Market Gallery i Glasgow.
Hoffner bor och arbetar i Paris och Châteauroux.


25/4 – 3/5 2008

Vinstutställning – Konstlotteriet 2007

Utställningen visar de många fina vinster i Skånes Konstförenings årliga medlemslotteri. Skånes Konstförening stödjer den Skånska konsten genom att årlig köpa in verk. Verken är inköpta från SK’s utställningar i året som var, samt vald från ett urval av övriga konstnärer med anknytning till Skåne. Dragning av vinsterna kommer äga rum fredagen 25 april kl 18. Du som är medlem i Skånes Konstförening deltar automatiskt i lotteriet.

Lördagen den 26:e april börjar vinstutställningen med ett föredrag om skånskkonst kl 14.00.

Vinstutställningen har öppen fredagen den 2:maj och  lördagen den 3:e maj är det uthämtning av vinsterna kl 14.00.

Öppettiderna under vinstutställningen är 13-16


28/3 – 19/4 2008

Gerhard Nordström “De Antimilitäriska Planscherna”

Skånes Konstförening presenterar en tankeväckande en svit målningar och objekt av Gerhard Nordström från slutet av 60-talet. Konstverkens antimilitäriska budskap är tyvärr fortfarande skrämmande aktuellt med tanke på de pågående krigen i Irak, Afghanistan och Darfur.

Gerhard Nordström, född 1925, är en av Skånes främsta målare och bosatt samt verksam i Ystad. Ett av de fundamentala teman han arbetat med är människans levnadsvillkor och värde. Därutöver är han känd för sina landskap och porträtt. Nordström gjorde sitt stora genombrott med målningssviten ”Sommaren 1970” (1972) där han kombinerade en skånsk sommaridyll med en av de värsta massakerna som begåtts, Song My 1968. Men redan tidigare hade han arbetat med temat Vietnamnkriget och antimilitarism.

För Nordström blev amerikanarnas krigshandlingar i Vietnam i mitten av 1960-talet en vändpunkt i hans liv. Han ställde sitt konstnärskap i det levandes tjänst och försökte vända opinionen mot krig och det militära. Han kom att utveckla ett måleri han kallade ”planscher” och mellan 1966-68 skapade han “De Antimilitäriska Planscherna” parallellt med en serie grafik på samma tema.

”Det är av underordnad betydelse, om mina bilder betraktas som konst eller inte. Syftet med dem är inte främst konstnärligt. Innehållet har varit viktigare än formen. Jag redovisar här min kritiska inställning till ’den militära metafysikens ideologi’, dess förfalskning av värdena och dess hot mot den gemensamma livsgrunden.”

Citatet ovan är Nordströms text på ett vernissagekort hösten 1967 från Galleri Loftet i Malmö där planscherna på temat antimilitarism visades för första gången. Sedan dess har sviten målningar och objekt inte visats i en större helhet förrän med denna utställning på Skånes Konstförening.

– “De Antimilitäriska Planscherna” är lånade från Malmö Konstmuseum.

Läs recension:

http://sydsvenskan.se/kultur/konstrecensioner/article315490.ece


22/2 – 15/3 2008

Nazgol Ansarinia – Patterns

På Skånes Konstförening har installeras en utställning med ursprung långt ifrån Skåne.

Nazgol Ansarinia är född 1979 och uppvuxen i Teheran, Iran. Hon tillhör en generation iranier uppvuxna i en unik situation av politiskt och socialt tumult. 17 gammal lämnade hon Teheran för att studera grafisk design och senare bildkonst i London.

Ansarinia’s senaste verk baseras på hennes erfarenheter av att ha återvänt till Iran tillsammans med hennes intresse för teori och användandet av olika nya medier. Hon har skapat konst som tar inspiration från vardagsföremål, händelser och erfarenheter och deras förhållande till en större sociopolitisk kontext. Ansarinia skapar på detta sätt arbeten som är en slags förstärkning av det vardagligt banala.

Utställningen presenterar två serier av Ansarinia’s senaste arbeten,”Patterns” och “The NS Book”. Verken tar båda upp den komplicerade sociala tillvaron i ett land som Iran. Serien ”Patterns” är ett sökande efter att skapa en bild som omspänner olika men ändå sammanbundna fragment av vardagsliv i konstnärens hemland. Ansarinia utgår från ett ganska förbisett föremål ”den persiska mattan” och hon använder dess virrvarr, komplexitet och symboliska värden till att skapa nya mönster.

I “The NS Book” undersöker konstnären det speciella språk som USA utvecklat och använder sig av för att diskutera ”kriget mot terrorism” samt relaterande ämnen, där samlingen av ord spelar en roll i att skapa nya sociala mönster som de berörda utsetts för. Nazgol Ansarinia bor och arbetar sedan fyra år tillbaka igen i Teheran.

Läs recension:

 

http://sydsvenskan.se/kultur/konstrecensioner/article306988.ece


25/1 – 16/2 2008

Jessica Breitholtz-Björk och Jon Eriksen

Skånes Konstförening har glädjen av att starta året med en utställning av Jessica Breitholtz Björk, Köpenhamn och Jon Eriksen, Malmö.

Jessica Breitholtz Björk undersöker det abstrakta måleriets möjligheter. Hennes måleri handlar om relationer. Relationer mellan materia, rum och liv som tre olika slags energier som ständigt relaterar med varandra i tillvaron och som skapar nya former för varande då de möts. I utställningen på Skånes Konstförening tar hon reda på om en målning på duk samtidigt kan agera som ett tredimensionellt objekt. Hon kommer att sammanlänka verken med samma färg som används som bakgrund till hennes målerier, färgen vandrar från dukarna ut till rummet och täcker golv, väggar och tak. Breitholtz Björk bor och arbetar i Köpenhamn där hon även tog sin examen vid konstakademin 2006.

Jon Eriksen arbetar med video, objekt och installationer. Under de senaste åren har han arbetat med en serie videoverk grundade i intresset för extrema kulturyttingar och då i synnerhet kopplingar mellan de subkulturer som omger extrem film och musik. På Skånes Konstförening kommer Jon visa Sustain (Never Fade), ett nytt videoverk som utgörs av en tyst filmsekvens av en brinnande bil. Filmklippet har manipulerats till en sömlös loop. Bilden fungerar som ett slags evig slutscen i väntan på eftertexter som aldrig kommer och där soundtracket för länge sedan klingat ut. Eriksen bor och arbetar i Malmö, och har sin utbildning från Kunstakademiet i Trondheim, Norge.

Läs recension:

 

http://sydsvenskan.se/kultur/konstrecensioner/article297509.ece